Psykologi

Plötsligt händer det – du är spelmissbrukare

Idag kan man läsa att spelmissbruk ska börja behandlas som den sjukdom det är. Problemet i Sverige är att sedan ett par hundra år tillbaks har man ansett att alkoholism och annat missbruk handlar om sociala problem – alltså att det skulle bero på miljön och folket i den. Om du super är det ett karaktärsfel hos dig. Därför ligger den sk. vården på Socialtjänsten – inte sjukvården.

Idag vet vi att missbruk handlar om sjukdom orsakade av genetiska grundförutsättningar som för all del inte bryter ut sjukdomen varje gång. Den så kallade epigenetiken styr om gener ska slås av och på, och givetvis påverkar miljön också. Så missbruks-gener är inte likhetstecken med missbruk, men man har en inbyggd svaghet och bör hålla sig undan sådant som ger snabba kickar som spel och droger.

Vi lever alla i en holistisk verklighet – vi påverkas av generna, närmiljön (föräldrar, syskon, bostadsområde), nationell miljö- det är inte samma sak att växa upp i Sverige som i Nordkorea, tidsanda – ibland är vissa saker helt förbjudna –  ibland är de samhällsnorm etc.

Men missbruk är missbruk oavsett orsak och skall behandlas därefter. Hjärnan har fått spunk och behöver rätt behandling. Det handlar om att dra om neurologiska nätverk som är inriktade på kicken som drogen (alkohol, kokain, spel, sex, överdrivna känsloutbrott som aggression mm)  ger. Det kräver insikt, stöd och vilja. Allt går med tid, engagemang, kunskap – och skam-löshet, det vill säga – ingen skäms för cancer, varför skulle man göra det för drogmissbruk? De som borde skämmas är de som inte ger rätt vård till sjuka människor.

Spelmissbruk klassas som sjukdom AB 120806

Missbruksvården måste förändras SvD 120312

Categories: Alkohol och narkotika, Ekonomi, Ledarskap, Medberoende, Miljö, Neurologi, Psykologi | Lämna en kommentar

Läshuvuden är vi inte allihopa

Mycket bra inlägg på SvD Opinion – ca 14% av befolkningen har andra styrkor än att plugga teoretiskt. Dessa måste också få en chans att klara skolan och få välavlönade jobb i framtiden. Därför måste skolan göras om – varför inte använda den moderna tekniken och bygga lustfyllda, lättillgängliga dataspel?

Självklart är det viktigt med kvalitet i skolan, och som Baylan skriver, med inspirerande, stödjande och motiverande lärare. Men det finns en faktor att addera i skoldebatten – individens förutsättningar för att klara de teoretiska krav som skolan i dag ställer. SvD 120708

Categories: Adhd mm., Barn, Ledarskap, Neurologi, Pepp, Psykologi, Samhälle, Skolan som dataspel, Ungdomar | Lämna en kommentar

Bränn böckerna och nyttja den nya tekniken

Alexander Bard gör en klockren analys och det är därför skolan behöver bli virtuell och lekfull.

Kommer det mänskliga mötet att förpassas?

– Nej, det blir virtuellt. I den forskning jag deltar i mäter vi serotonin-, oxytocin- och dopaminhalter hos människor som deltar i videokonferenser eller tonåringar som skypar. De upplever att de har ett fullvärdigt socialt möte även om dialogen förs genom en skärm.

– Europa ser nattsvart ut. Men det är inte ekonomin i Sydeuropa som skrämmer utan att inte ett enda av de sju stora molnen ligger i Europa. Vi har inte ett enda informationsbaserat företag i Europa som klarar av det. Inte ens Nokia klarar av det. Det är Europas stora problem.

Här finns en gigantisk marknadsandel för Sveriges it-elit att kapa! säger jag

En annan trend Alexander Bard ser fortsätta är det papperslösa kontoret.

– För 15 år sedan blev idén utskrattad. Då tvingade manliga chefer i 50-årsåldern sina kvinnliga sekreterare att printa ut mejlen för de var så efter. Då ökade pappersförbrukningen.

– Då satt jag med andra sociologier och sa, vänta bara, det papperslösa kontoret kommer. I dag är vi där. Allting går via mejl och online.

Gå steget längre och minska den gigantiska bokmängden som slukar papper, transporter, lagerutrymme etc!

Läs hela artikeln i Ny Teknik >>

Skolan som ett dataspel

Categories: Barn, Psykologi, Skolan som dataspel, Ungdomar | Lämna en kommentar

Samspelet mellan din inre man och kvinna

Anima och animus

Varje levande varelse och varje plats på planeten, har sin egen energi, sin egen grundton som vibrerar antingen i samklang eller i otakt med den ton du själv för närvarande befinner dig i.

Liksom i nästan allting omkring oss finns en motsats – dag och natt, liv och död, sol och måne, upp och ner, kvinna och man. Det ena är det andras förutsättning. Den klaraste melodin springer ur den spännande dynamiken mellan det psykoanalytikern Carl Jung kallade anima och animus. Den manliga och den kvinnliga energin inom oss, vilka inte alls har med kön att göra utan handlar om aspekter i varje människas psyke, men på grund av hormonnivåer och social träning, tenderar män ha mer av animus och kvinnor mer av anima. Framtiden ligger i händerna  på att vi lär oss att låta de bägge energierna samspela inom oss.

Skillnaden mellan anima och animus

Den maskulina principen utgörs av tanken, det logiska sinnet, förnuft, struktur, lag och ordning, systematik och så vidare. Animus är som glaset som håller inne vattnet så att det inte flödar över och rinner iväg. Hans faderliga erfarenheter, klokskap och hållfasthet är viktiga men kan övergå i stelbenthet. I sagor symboliseras animus av den gamle kungen som ibland måste dö eller avsättas för att ge plats för nytt tänkande.

Den feminina principen handlar om känsla, kreativitet, intuition, samspel med andra och kontakten med det undermedvetna. Anima vill ha förändring och växt; förälskelse och bus. Men blir hon gränslös, alltså utan den manliga aspekten som sätter stopp och håller ordning, övergår hon i skitprat, huvudlösa projekt, ”sätter en kniv i ryggen” på andra och blir rent galen. Hon är vattnet som riskerar att flöda över glaset och förspillas helt.

Den maskulina/tankens aspekten blir rigid, fanatisk och våldsam om han inte balanseras av det feminina. Det är därför det är så oerhört farligt att hålla unga män utanför samhällsgemenskapen genom att inte ta dem i bruk. För då samlar de sig i flock med liktänkare (ex. huliganer, en del bolag) och de blir oattraktiva som partners och blivande fäder. Och det är då de slår i botten av Animus – de får ingen träning i hänsynstagande, empati eller kärlek. Saknaden efter gemenskap och ”det mjuka” dövas med droger, hjärnan slås ut helt och vi riskerar att få veritabla mordmaskiner mitt ibland oss.

När det feminina/känslan blir för dominerande kan hon skada sig själv eller andra genom psykningar och sladder. Hon fastnar i detaljer och vågar inte stå upp för vare sig själv eller andra. Du kan hitta henne i dysfunktionella arbetsgrupper på “kvinnliga” arbetsplatser inom vården och skolan tex.

Det finns ingen som helst värdering i dessa bägge energier – feminint och maskulint. De ÄR. Men de funkar bäst i balans och vi strävar alla mer eller mindre omedvetet efter att få dem i våg. Det är till exempel inte ovanligt att man ser extrema machomän med extrema kvinnliga våp. Det är för att bägge har ett behov av den förtryckta aspekten inom sig men i stället för att lära känna och respektera sin egen inre man respektive kvinna, söker man det i en partner.

Den feminina kraftens återkomst

Sedan Upplysningen på 1700-talet har den manliga principens rationella, byråkratiska, materiella, mekaniska, logiska paradigm fått härja fritt. Och det har varit fantastiskt för människans utveckling! Vi har fått en otrolig höjning av levnadsstandarden, besökt månen och blivit med Internet. Men den extrema tillväxten på alla områden har också påverkat både människor och natur negativt på många sätt.

När en person, en plats eller en nation befinner sig för mycket i en av energierna blir det slagsida. Sverige präglas starkt av maskulin energi. Det ska vara rationellt och systematiskt. Att visa starka känslor kallas för att vara ”osvensk” och ses på med lite förakt. Vi har en fullständig besatthet av millmiterrättvisa och jämlikhet som inte finns någon annanstans. Men i stället för att leva för att tjäna ett välfärdssystem, behöver vi åter lära oss att leva och färdas väl i våra egna liv. Såsom svensken gjorde för 1000 år sedan innan hon dränktes i det patriarkala, det vill säga de romerska prästernas tankar om monogami, arbetets helighet och skatter i form av tionden som numera mångdubblats.

Det maskulinas dominans i Sverige bryter ner samvaron och familjelivet till rationalitet och ekonomi. Ett ständigt beräknande av “vad kostar det”,” vad får jag, materiellt sett” – aldrig känslomässigt, utvecklingsmässigt. När Swedbank basunerar ut att det kostar1,2 mnkr att ha ett barn, blir det ett rött skynke för den gräsrot som lever på marginalen och hon håller sig från att skaffa fler barn, trots att människans största skatt är relationen till andra.  Det feminina – anima ser till helheten och förstår att den materiella energin är nödvändig och god, men bara till en viss nivå.

Det är nu hög tid att låta pendeln gå tillbaka och balansera animus med anima – förnuft med känsla. Detta är ett arbete som verkligen inte gäller enbart kvinnor utan alla människor. Allt förändringsarbete börjar inom oss själva och steg1 för att få världen i balans igen, handlar om att se den egna skuggan – vad är det vi tryckt bort inom oss för att det inte passade sig inom de sociala normerna?

Vi behöver återupprätta och uppskatta de goda sidorna i den feminina principen – omvårdnad, långsiktigt tänkande och samarbete. Indianledaren Oren Lyons talar om att varje handling skall ske med tanke på sju generationer framåt. Alltså, hur påverkar våra val människorna som lever om 175 år?

Att träna sin anima och animus

Självkännedom är grunden till goda relationer och god hälsa. Se på dig själv – är du alldeles för mycket i det rationella, behöver du berusa dig i kreativitet och en nypa galenskap. Dansa, lek och skoja. Ägna tid åt att hjälpa andra att växa – en planta eller en tonåring.

Är du för flödande, ser att tiden inte räcker till, ständigt hamnar i passioner som förgör dig och du förstår inte hur. Strukturera upp dig – gör en lista över vad du vill med livet och rent konkret hur du ska ta dig dit. Ta kontakt med din inre fader som sätter stopp och ordnar till.

Och så här låter man anima och animus växelverka i sitt inre. Ju skickligare man blir, ju mer balanserad blir den yttre världen.

(Tidigare publicerat på Rädda Sverige- bloggen)

Categories: Andlighet, Att bli som man vart, Familjesnack, Kön, Kropp & Själ, Ledarskap, Psykologi, Relationer, Samhälle, Tant Janna, Våld | Lämna en kommentar

Fostran, motion och kärlek – i den ordningen

Den andlige ledaren och hundtränaren (ja, i den ordningen) Cesar Millan sa något riktigt vettigt i ett av sina program för en tid sedan. Hundar behöver:

  1. Fostran
  2. Motion
  3. Kärlek

– i den ordningen. Och det är exakt samma för människor.


FOSTRAN

Tidigare har vi pratat om självdisciplin och självkontroll som grunden för ett gott liv. Det innebär att skapa fasta strukturer i vardagen för att de ska fastna i hjärnan.
Förhoppningsvis har föräldrar, skola eller idrottsutövning gett vissa riktlinjer kring att sköta rummet, göra läxor,  hålla tider osv, men helt säkert är det inte. Det finns många vuxna som inte heller klarar av att fostra, leda och styra sig själva och därför måste du ta saken i egna händer.

Små, dagliga förändringar skapar ett helt nytt liv. I kyrkan använder man tidegärdar. De betyder att man ber böner på fasta tider under dagen och året och runt dessa hamnar ju måltider och arbetet vilket ger en tydlig dagsrytm.
Inom ayurvedan delar man också in dygnet så att man får rätt balans mellan aktivitet och vila.

I sin egen vardag ser man kanske till att vakna och sova på samma tider. Man lägger in ett pass rörelse och 10 minuter meditation under dygnet. Självkontroll ska inte förväxlas med maniskt kontrollbehov. Har man pluggat 50 timmar till en tenta väljer man att belöna sig själv genom att släppa alla hämningar och slå runt på krogen.

Det är balansen mellan flexibilitet och kontroll som pumpar oss framåt. För mycket kontroll stoppar upp processen, för lite gör att den far i väg.

MOTION
Motion – rörelse är förutsättningen för både fysisk och mental hälsa. Människan är gjord för att röra på sig – vandra, springa, krypa, klättra. Ökad andning ger ökad syresättning till muskler men också hjärnan – vårt viktigaste organ. Man tänker klarare, fattar bättre beslut, minskar risken för depressioner och sänker den inverkan som diverse neuropsykiatriska diagnoser har på en. Fysisk trötthet planar ut psykiskt spinn.

Som kvinna är det extra viktigt att ständigt belasta skelettet så att det håller på äldre dagar. Benskörhet är jättevanligt och även om det känns låångt bort just nu så lovar jag dig – du vill inte bryta lårbenshalsen och fastna i rullstol och sedan dö av just det vid 75 år. Grejen är faktiskt den att har du några kilos övervikt är det bra just för skelettet som får en extra belastning att träna med.

Den här punkten handlar överhuvudtaget inte om utseende och att bli smal – den handlar om självmedicinering.  Att hålla ett helt liv på alla nivåer.

KÄRLEK
Tyvärr är kärlek i vår kultur nästan synonymt (samma som) med ”boy meets girl” (and fuck). All kultur, reklam, ja hela samhället är uppbyggd på detta att flickan ska vara söt och pojken erövra sedan ska de rida bort i solnedgången och ja, ha sex. Det är så oerhört fantasilöst och enkelspårigt att man dör.

En annan variant på västerländska kärleksfantasier är att föräldrar älskar sina barn förbehållslöst, alltid. Det är inte alls sant. Visst älskar mammor och pappor sina barn men långt ifrån alla, i alla fall så oerhört mycket som vi luras i. Det finns undersökningar som visar att man älskar sina barn olika mycket och på olika sätt.

Forskningen förklarar det på flera sätt: Stress under graviditeten eller för lite närhet och uppmärksamhet under de första ca. 18 månaderna kan ge barnet förhöjda stressnivåer i hjärnan som just då är oerhört känslig i sin utveckling. Det barnet kan då bli mer krävande och det gör att föräldern har svårare att knyta an, ha tålamod och känna kärlek.

Miljön (ekonomiska problem, mycket på jobbet, andra syskon), förälderns egna förutsättningar (dåligt stödnätverk, egna föräldrarna var inte ”bra”, depressioner, missbruk) och barnets beteende (gråtigt, kolik etc) spelar alla in i om relationen ska bli stark och frisk.

Här finns ju ingen som gjort något fel, det finns ingen skuld utan det handlar om inre omedvetenhet och yttre faktorer. Vi har till exempel ett samhälle som tycker att två av två föräldrar ska hålla sig borta från hemmet 8 timmar om dagen för att tjäna pengar och betala skatt. Det är ju inte så lätt att orka med allt då.

Men om vi ständigt matas med och tror på att de två enda och äkta kärlekarna är de som 1) handlar om parkärlek man/kvinna och 2) föräldrakärleken, kanske främst den Heliga Modern – och de inte funkar, då drabbas vi av ångest och oro:
”Å nej – ingen man vill ha mig. Å nej, min förälder beter sig inte som jag ser Pernilla Wahlgrens mamma göra – vilket miserabelt liv jag har!”
Kvalificerat BULLSHIT!

Kärleken finns överallt, hela tiden. Det handlar om att lyfta blicken från inbillningen om att partners och morsor/farsor är så livsavgörande och till att exempelvis se vänskap som minst lika mycket värd som en vigselring. En kompis som inte har några som helst skyldigheter gentemot dig men ändå väljer att vara med dig – för att du är kul, pålitlig, viktig i hans/hennes liv är väl mer värd att lägga energi på än att gå och vänta på en karl som ändå aldrig kommer att höra av sig? Eller en morsa som aldrig kommer att våga se din storhet för att den gör för ont när den bekräftar hennes egen påhittade litenhet?

Kärleken finns också hos hundar som älskar att du klappar dem, krukväxter som gillar att bli vattnade, tanter på gatan som besvarar  ditt leende, barn som vinkar på bussen.

Tanken på att först när vi träffar en partner blir vi hela och äntligen får tillhöra, är falsk. När vi tror oss känna att vi står utanför vår familj så är det inte sant. Vi hör redan till – vi är ett med allt. Om vi slutar fokusera på den lilla familjegruppen som vi så desperat vill vara en del av och tittar på den stora, härliga människogruppen  och den stora hela planeten-Jorden-gruppen så löser ångest och oro upp sig. Det finns ingen separation – bara enhet. Sen om just den som råkade kläcka ut oss inte riktigt är med i matchen för tillfället, det får vi ge lite tid och förståelse för.

Och genom att först bli självdisciplinerade – finna och systematiskt vandra vår egen väg och genom att ta ansvar för vårt fordon – kroppen – röra och ta hand om den på bästa sätt, så har vi redan uppnått kärlek. Kärlek och respekt för den vi själva ÄR. Och det är det  sexigaste som finns. 🙂

”Hej! Jag är Dug. Jag har just träffat dig och jag älskar dig!”

Categories: Adhd mm., Alkohol och narkotika, Andlighet, Att bli som man vart, Barn, Ekonomi, Familjesnack, Kön, Kropp & Själ, Ledarskap, Pepp, Psykologi, Relationer, Samhälle, Sex och kärlek, Tant Janna | Etiketter: | Lämna en kommentar

Hög självkänsla är överskattat

När jag läser om kaptenen på lyxkryssaren som körde på grund i fredags kom jag att tänka på detta med överdrivet självförtroende.

Roy Baumeister har forskat en hel del på det här med självkänsla och han tycker inte att det är något att sträva efter att bygga upp sitt ego. Folk med hög självkänsla tenderar att vara otrevliga, avbryter och talar till istället för med andra. Många är de unga, arga – kanske framför allt män, som på grund av sårade egon tar till våld vid minsta motgång.

Baumeister menar att det bästa man kan göra för sig själv och samhället är att i stället för att boosta sig själv och alla sina fördelar, i stället träna upp självkontroll och självdisciplin. Exempel: Inte ta allt personligt, inte klättra på andra för att framhäva sig själv … och inte köra båt som det vore en Ferrari för att verka cool 😦

Källa

Categories: Andlighet, Kropp & Själ, Ledarskap, Pepp, Psykologi | 1 kommentar

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.